Okey, I admit.
Jag har drabbats av ett virus.
Någonting jobbigt, kan inte sätta tummen på vad det är bara.
Senast i onsdags stilade jag med att jag aldrig blir sjuk. För det blir jag ju inte.
Men nu.
Jag klarade inte av att jobba, så jag fick gå hem efter 40minuter.
På hemvägen ska jag köpa frukt, men i kön strax framme vid kassan känner jag att benen inte orkar stå länge till och jag drabbas av någon konstig panik som får mig att springa ut därifrån, till korvkiosken där jag istället ska köpa vatten.
Jag säger bara "Jag vill köpa vatten" och efter det slocknade det för ögonen. Kioskgubben frågar hur jag mår, men jag kommer bara ihåg att jag väser "JAG SER INGET, DET ÄR HELT SVART".
Jag halvligger på disken och kioskgubben är min hjälte när han plockar upp allt som ramlade ur min väska och leder mig till en stol. Jag var blind för ett par minuter.
Jag sitter där med huvudet djupt nerborrat i knät och öppnar efter ett par minuter ögonen igen och ser att jag fått min syn tillbaka.
Fick ringt kära Petra som kom och mötte mig vid porten där den snälle taxifarbrorn släppte av mig.

Jag har funderat över vad detta kan vara och har två rimliga alternativ.
1.Jag har lågt blodtryck, vilket inte går så bra ihop med den överdrivna stressen jag fick imorse.
2.Jag har på senaste slarvat med min vegetariska kost. Kroppen kan inte leva på sallad och bröd.

Nej mamma, Ostephin och farfar. Det är inte solsting. Nu när solen hälsat på den senaste veckan har jag bara jobbat. Bara varit utomhus på kvällarna. På jobbet har vi stans bästa ventilationer&AC.

Puh.

Nu har jag också 3 lediga dagar framför mig, och MÅTTE INTE DOM FÖRSTÖRAS.

Over 'n out
/Penny