"Fan, e det ingen som lyssnar här!"
"Vill du beställa?"
"Ge mig en sexa vodka."
"Tyvärr, vi serverar inte fulla gäster alkohol."
"Vadå full? Jag har bara tagit 2 alvedon, på bolaget fick jag inte heller handla.  Dom sa jag var för full, jag behöver ju en sexa vodka för att lugna ner mig."
"Hej då."


Livet på jobbet är knas ibland.
/Milla

Glassbyttan med chokladglass var nästan slut. Jag bytte den och åt upp det som var kvar. Har man mens så har man. Det är ju dock bara en gång i månaden.

/SvulloMilla

Ja. Som ni kanske har fattat så jobbar jag och Millus på samma ställe. Hutten.
Och som servitris på en resturang möter man mycket folk. Många är mycket knepiga. I inlägget nedanför nämner Millus några av dom...

Men jag var nog 'utsatt' för dagens värsta gäster.
När jag kommer till jobbet klockan 1300 är jag helt tom i bollen och har inga krafter kvar sedan natten på stan.
Då skiner Millus upp och säger "Åh! Där är du ju! Perfekt, då får du ta hand om trean...!!" Jamenvisst tänkte jag och nickade. Camilla sa att den här damen var lite otrevlig och vinkade och ropade oförskämt.

Heh. Är inte det, att underdriva, lite..? Den här s.k. damen var ett praktexempel för hur en otäck gammal hagga ska vara i ett barnprogram. Hon hade någon mossgrön lång "kofta" (som egentligen bara bestod av noppror) och har smink som hon vägrat tvätta av sedan 1953.

Hon stank. En blandning av Shalimar och urinoar och svett.
Lukten ville inte försvinna. Vi sprayade och skrubbade och torkade och sprayade... ........... ...
När vi stängde klockan 2000 var jag lycklig över att få ha någon som helst annan lukt i näsan än hennes.